Gatuavspärrningar och farthinder

På vissa gator behövs avspärrningar och hinder av olika slag, för att öka trafiksäkerheten och förtydliga vilka regler som gäller.

Det är staden som beslutar vilka avspärrningar och hinder som behövs av trafikplanerings- och trafiksäkerhetsskäl. Däremot är det polisen som avgör om, när och var det behövs tyngre avspärrningar.

Olika typer av hinder

Du kan stöta på olika typer av hinder och avspärrningar på stadens gator. Vi använder bland annat

  • betongsuggor
  • betonglejon
  • blomkrukor
  • fartgupp
  • bommar
  • möbler av olika slag.

Hindren kan placeras ut på olika sätt, beroende på behoven att komma fram med viss trafik. Vi behöver till exempel ta hänsyn till räddningstjänst, leveranser och färdtjänst.

Fasta avspärrningar för biltrafik

Vissa områden behöver fasta avspärrningar för biltrafik, som till exempel gågator. Sådana områden brukar vi spärra av med så kallade betongsuggor. Betongsuggorna är oftast i form av sneda block, men i vissa fall i form av betonglejon. Ibland använder vi även blomkrukor i betong som avspärrning.

Frågor och svar om hinder och avspärrningar

Gator som behöver fasta avspärrningar för biltrafik spärras vanligtvis av med så kallade betongsuggor. De är oftast utformade som sneda block, men ibland används blomkrukor eller betonglejon. Den här typen av trafikhinder är dock inte anpassade för att stå emot antagonistiska hot, till exempel ett tungt fordon i hög hastighet.

En vanlig betongsugga i form av ett block väger omkring 300 kg, medan de som är utformade som betonglejon väger omkring 900 kg. De är inte förankrade i marken utan står löst på gatan, men hindrar ändå effektivt vanlig trafik att köra in på en gata. De hindrar däremot inte ett tungt fordon som kör på dem i hög hastighet, om föraren inte bryr sig om skador på fordonet.

Det är polisen som bedömer det. Stockholms stad gör alltså inga egna bedömningar om, när eller var tyngre avspärrningar är motiverade, utan går helt på polisens bedömningar. I de fall polisen anser att sådana hinder är motiverade kan staden installera eller placera ut tyngre avspärrningar. Staden får ibland frågor eller önskemål om tyngre avspärrningar, och vidarebefordrar då alltid frågan till polisen för bedömning.

Det måste gå att lösa framkomligheten i situationer när avspärrningarna måste flyttas, exempelvis när räddningstjänst ska komma fram. Då behöver man antingen kunna komma fram till fastigheter på andra vägar, eller med kort varsel kunna flytta hindren med kranbil eller motsvarande. Därför är det i många fall förenat med svårigheter eller kostnader att ställa ut hinder som helt blockerar framkomligheten.

Det finns höj- och sänkbara pollare av olika slag, som kan användas för att hindra framkomlighet. Vissa typer av pollare står emot tunga fordon som försöker forcera dem med avsikt.

Pollare kan vara tidsstyrda, fjärrkontrollsstyrda eller manuellt styrda av personal på plats. Tidsstyrda pollare kan till exempel ställas in så att de endast är uppe på natten. Med fjärrkontrollstyrda pollare kan man låta utvalda fordon utrustas med fjärrkontroller som sänker pollarna.

Alla gator i staden är inte anpassade för höj- och sänkbara pollare. I många fall innebär pollare dessutom stora svårigheter och kostnader.

När det handlar om allmänna gator behöver pollare vanligtvis skötas av personal på plats, för att olika samhällsfunktioner behöver kunna komma fram. Som till exempel räddningstjänst, snöröjning, varuleveranser och färdtjänst. För att de ska kunna komma fram när de behöver måste pollarna bemannas dygnet runt, alla dagar i veckan.

Frågor och svar om trafiksäkerhet där du bor

Det är många som hör av sig och vill ha farthinder på sina gator. För att vi ska kunna anlägga ett farthinder måste gatan uppfylla dessa krav:

  • Gatan ska vara utsatt för stora trafikmängder.
  • Trafiken ska hålla högre hastighet än vad som är skyltat.
  • Trafikens hastighet ska vara högre än vad som passar gatans standard.
  • Hindrets effekt på hastigheten ska vara större än kostnaden för att anlägga och underhålla det.
  • För fartgupp gäller att marken ska vara så pass bra att bilarna inte orsakar vibrationer i byggnader när de kör över guppet.
  • Inga bussar ska köra på gator med fartgupp eftersom gupp kan orsaka arbetsmiljöproblem för bussförarna.

De här kraven innebär att vi väldigt sällan kan anlägga farthinder på gator där hastighetsbegränsningen redan är 30 kilometer i timmen.

Nej, det går tyvärr inte. Vi skyltar bara högsta tillåtna hastighet vid zongränser, till exempel vid in- och utfarten till en 30-zon. Fler trafikskyltar gör att förare lättare blir distraherade. Därför strävar vi efter att ha så få skyltar som möjligt och bara där det behövs.

Nej, det kan vi tyvärr inte. De gator som idag är 50-zoner är stadens huvudgator. Huvudgatornas uppgift är att koppla olika knutpunkter till varandra och se till att framkomligheten är god, inte minst för kollektivtrafiken.

Men du vet väl om att vi successivt inför nya hastighetsgränser i staden? Hastigheterna 30, 40 och 60 kommer på sikt att ersätta dagens 50 kilometer i timmen. Målet är att varje enskild gata ska ha rätt hastighet utifrån gatans standard, vilket ökar trafiksäkerheten och minskar antalet olyckor. 

Nej, det kan vi inte eftersom lagen inte stöder skyltar med lägre hastigheter än 30 kilometer i timmen. Om du vill kan du sätta upp skyltar på din egen mark. Men det är inget vi rekommenderar eftersom polisen inte övervakar lägre hastigheter än 30 kilometer i timmen.

Vi anlägger inte övergångsställen av rena trafiksäkerhetsskäl. Övergångsställen finns i första hand för att ge gående en chans att ta sig över hårt trafikerade gator. De är alltså främst en framkomlighetsåtgärd och inte en trafiksäkerhetsåtgärd.

Ett övergångsställe kan vara aktuellt om din gata uppfyller följande krav:

  • Det ska vara så pass mycket trafik på gatan att det är svårt att ta sig över utan stöd av ett övergångsställe.
  • Det ska finnas en tydlig efterfrågan att kunna gå över just där. Det ska finnas målpunkter på båda sidor av gatan.
  • Inga andra övergångsställen ligger i närheten. Övergångsställen får inte ligga för nära varandra.

Vi utför inte åtgärder utanför förskolor, eftersom yngre barn alltid ska ha sällskap av en vuxen när de rör sig i trafiken. Enligt nuvarande riktlinjer placerar vi bara ”Varning för lekande barn”-skyltar och målade 30-symboler på gatan vid skolor, där barnen är äldre och förväntas ta sig till och från skolan själva.

Uppdaterad