Snöröjning i Stockholm är ett omfattande arbete, det är nästan 4 000 stadsgator och mindre lokalgator som ska snöröjas, sandas och saltas. Många gång- och cykelbanor ska också röjas.
Stockholm är en av världens nordligaste huvudstäder, och vintrarna innebär ofta snö och halka för alla oss som bor eller vistas här. Redan under hösten går staden in i beredskap för att hålla våra vägar, torg och gång- och cykelbanor snö- och halkfria.
Halka kan uppstå av flera olika anledningar under vintersäsongen och vissa platser är mer utsatta för halka än andra. Stockholms stad bekämpar halka med salt, saltlake, sand eller en kombination av salt och sand. Till viss del går det att halkbekämpa i förväg.
Om du upptäcker halka på trottoarer, gångbanor, cykelbanor, gator eller vägar kan du själv anmäla i stadens app Tyck till.
Fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har ett ansvar att se till att is och snö inte rasar ned från tak. Därför ska du i första hand kontakta din fastighetsägare om du identifierat farliga istappar på din fastighet.
Staden genomför ett antal åtgärder för att du som gående ska drabbas så lite som möjligt av halka.
Sopsaltning innebär att en sopmaskin borstar bort snö och is från gångbanan. Därefter lägger samma maskin ut en saltlösning för att motverka att det fryser på igen.
Staden sopsaltar cirka 19 mil gångbanor. Vilka sträckor som sopsaltas framgår av kartan nedan. Ibland sker arbeten och avstängningar som gör att alla markerade sträckor inte alltid kan sopsaltas. När det blir för kallt, cirka 8 minusgrader och kallare, fungerar saltlösningen inte lika bra. Vid sådana tillfällen övergår staden till traditionell snöröjning även på sopsaltade stråk.
Karta över cykel- och gångbanor som sopsaltas vintern 2022/2023 (pdf)
Stockholm ska bli en ännu bättre stad för gående, även vintertid. Därför testar och utvecklar vi nya metoder för en effektivare vinterväghållning på gångbanor och trottoarer.
Under perioden februari till och med april så sopsaltas centrala stråk i innerstaden med större gångflöden. Ambitionen är att dessa ska ingå i den ordinarie driften till vintersäsongen 2023/24.
Flera av stadens trottoarer och gångbanor värms upp underifrån. Markvärme läggs främst på centrala platser där det rör sig mycket människor, och i samband med andra större grävarbeten. Ofta finansieras markvärmen i samarbete mellan Stockholms stad och fastighetsägare.
Förutom de platser som syns på kartan ovan finns markvärme även på följande platser:
På vissa platser finns det värmeslingor i marken, främst under trottoarer och gångbanor i centrala Stockholm. De värmer upp marken så att mindre snöfall snabbt smälter bort och halka förebyggs. Markvärmen regleras med en termostat och slås på automatiskt när temperaturen når noll grader.
När det kommer mycket snö på kort tid, blåser kraftigt eller blir väldigt kallt räcker inte alltid markvärmen till för att smälta bort all snö och is. Då kan vi behöva snöröja och halkbekämpa även där det finns markvärme.
Gångbanorna i staden sandas kontinuerligt, men tövädret gör att effekten blir liten eftersom sanden sjunker ner och rinner bort fort.
Vi sandar direkt i samband med plogning och det är alltid är en liten mängd salt i sanden för att effekten i halkbekämpningen ska bli bra och för att sanden inte ska frysa till klumpar när det ligger utomhus.
Saltet får också sanden att binda bättre på is och snö. Saltlösning på gångbanor använder vi endast vid frosthalka.
Stadens ambition är att tidigt ploga och sopsalta ett antal prioriterade pendlingsstråk för cykel. Dessa går utmed högtrafikerade fordonsleder, till exempel Nynäsvägen, Örbyleden, Huddingevägen, Bergslagsvägen, Drottningholmsvägen och Ulvsundavägen.
Staden sopsaltar ungefär 26 mil cykelbanor. Av dessa är det ungefär 19 mil som är kombinerad gång- och cykelbana där staden också sopsaltar gångdelen. Att gångsträckorna är något kortare beror på att gång- och cykelbanor på vissa sträckor är separerade på ett sätt som gör att gångbanorna inte kan sopsaltas.
Ibland sker arbeten och avstängningar som gör att alla markerade sträckor inte alltid kan sopsaltas. När det blir för kallt, cirka 8 minusgrader och kallare, fungerar saltlösningen inte lika bra. Vid sådana tillfällen övergår staden till traditionell snöröjning även på sopsaltade stråk.
Karta över cykel- och gångbanor som sopsaltas vintern 2022/2023 (pdf)
Allt fler stockholmare har upptäckt fördelarna med att cykla året runt. Här hittar du tips på hur du kan komma igång med att cykla även på vintern.
Det beror på att vi inte använder samma fordon för att ploga vägen som gång- och cykelbanor. När vi plogar gång- och cykelbanor måste vi sanda samtidigt och då krävs en speciell maskin som dessutom är anpassad storleksmässigt för de smalare banorna.
Du som stockholmare kan underlätta för snöröjarna och bidra till en framkomlig vinterstad, till exempel genom att respektera parkeringsreglerna och att ta bort föremål som är i vägen på trottoaren. Då kan vi ploga på ett bra sätt.
Oavsett om du går, cyklar, kör elsparkcykel eller åker bil är det viktigt att ha rätt utrustning för väder- och väglaget. Du bör exempelvis byta till vinterdäck på din cykel eller bil när det blir vinterväglag. Som gående kan du använda broddar eller halkskydd.
Med vintern kommer mörkret – använd reflexer och lampor så att dina medtrafikanter ser dig!
Även om vi jobbar hårt för att så snabbt som möjligt röja undan snön innebär snöfall ofta förseningar i trafiken. Tänk på vara ute i god tid och planera din resa.
Halka och dålig sikt gör det extra viktigt att vara uppmärksam i trafiken. Ta det försiktigt i snön – oavsett om du går, cyklar eller kör bil.
För att plogningen och halkbekämpningen ska kunna göras på ett bra sätt behöver gatorna vara framkomliga. Det är därför extra viktigt att du följer stadens parkeringsregler.
Några saker du som stockholmare kan tänka på för att underlätta snöröjningen:
Fastighetsägare som bostadsrättsföreningar, bostadsrättsbolag och villaägare ansvarar för att snö och is inte utgör någon fara för människor och fordon kring fastigheten.
Det innebär följande:
Om du har sett snö på taket eller farliga istappar där du bor ska du i första hand kontakta fastighetsägaren.
Snöskottning - Fastighetsägarnas webbplats
Ansvarsfördelning för snö och is inom Stockholms stad - Fastighetsägarnas webbplats
Uppdaterad
